– Mamma svor över att jag fotograferade i kylskåpet. Det var ju dyrt att framkalla och jag hade tagit bilder på mjölk och ost. Jag hade bilder på allas julgranar också vid jul. Men mitt stora intresse för att fotografera kom nog på senare år tror jag.
Det säger Erik Nygren som numera livnär sig på att fotografera annat än insidan på kylskåpet.
Kameran Erik minns från han var liten var en sådan som man drog fram filmen på innan man kunde ta nästa bild. En Instamatic. Blixtar köpte han i affären, det var kuber med fyra engångsblixtar i varje och den vreds fram på samma gång som filmen.
– Ja en sådan hade jag. Det kommer jag ihåg, säger han.
På gymnasiet valde Erik en linje som hette IT kommunikation och ledarskap. Den fanns på ett gymnasie som numera heter Klaragymnasiet i Karlstad.
– Där fick jag prova på film, foto, skriva artiklar och göra hemsidor. Jag fastnade för fotodelen. Efter gymnasiet sökte jag alla möjliga jobb bara för att få en inkomst. Jag hamnade på Mr Cap, på bilrekond. Hela min första lön gick åt till en systemkamera. Jag hade alltid drömt om en sådan, säger han och skrattar.
Förutom foto har Erik ett stort bilintresse. Det finns en webbsida som heter Carlstad Racing, där finns ett diskussionsforum för folk med samma intresse. Erik var mycket inne på den.
– Jag frågade folk som hade häftiga bilar om jag fick fotografera deras bilar. Ägarna skickar in foton på bilarna till biltidningar för att de ska komma med där och de använde mina bilder. Mitt första betalda fotouppdrag fick jag där, det blev att ta reportagebilder till gatbilar.se som tidningen Bilsport har.
Efter det första uppdraget blev det mycket bilfotografering för Erik under några år.
– När min syster fick barn fotograferade jag henne och då upptäckte jag hur kul det var. Då hade jag tröttnat på mitt jobb som bilrekondare. Jag samlade på mig en portfolio av foton som jag fotade gratis. Sedan sa jag upp mig, men först frågade jag pappa om jag kunde jobba extra hos honom i hans företag. Det var för att jag skulle få ihop till hyran, jag hade flyttat hemifrån då. Det blev jobb där en eller två dagar i veckan och jag registrerade mitt företag och började köra eget. Numera jobbar jag inte hos pappa längre, jag har inte tid med det, säger Erik och skrattar.
Pengarna rullar in i företaget och Erik kan leva på att fotografera. Men det gäller att inte slappna av. Som företagare måste han vara om sig och kring sig och hela tiden komma på nya idéer. Uppdragen har blivit fler.
– Det vanligaste uppdraget numera är att ta personalporträtt åt företag, eller på verksamheten i ett företag. Det senaste uppdraget var åt ett renhållningsföretag som ville bli fotograferade i Hagfors under rallyt. De hade ett tält där de delade ut gratis korv med bröd. De ville ha bilder på folk som blev glada när de fick en korv med bröd och så skulle loggan synas i bakgrunden. Jag var i Hagfors en halvdag under rallyt och fotograferade både rallybilar, containrar och lastbilar och folk som fick korv med bröd, säger Erik.
Ett stort byggbolag i Karlstad brukar anlita Erik när de ska lägga anbud på ett bygge.
– Jag brukar få ta bilder när de studerar papper tillsammans. De flesta gångerna har jag varit i ett konferensrum hos dem och så har de suttit runt ett bord och pekat i pappren. Men sist var vi vid en skola som ska byggas om. De stod framför den och tittade i på ritningar medan jag fotograferade. Det blev porträtt på byggingenjörerna också. Det blev bilder som de kanske också använder i anbudet ihop med kontaktuppgifter på vilka de är. Det blir en del bilder på privatpersoner också i studion. På sommaren blir det en hel del bröllop.
Nu delar Erik lokal med en kompis som också är fotograf och egen företagare. De samkör sina priser och de brukar använda varandra som bollplank när de bildbehandlar. Lokalen ligger på Örsholmen i utkanten av industriområdet granne med Vänern.
– Min första lokal låg på Herrhagen i stan. Den var dyr och skabbig, men den låg bättre till och så hade jag ett skyltfönster. Det var en konstig hyresvärd där så jag sa upp den. Här har jag en tredjedel av kostnaden och det är både större och fräschare, säger Erik.
Text: Cicci Wik
