Det finns en förening i Deje som går under namnet ”Hårdrock För Alla”. I styrelsen sitter tre ungdomar, Aron Torstensson, Robin Bidgoli och Linda Isaksen. Alla tre har varit med och arrangerat evenemanget ”Hårdrock för Mångfald” som gått av stapeln i Kulturhuset i Deje 2015 och 2016.
Musiken betyder mycket för dem alla tre. Just nu går de på gymnasiet. Aron och Robin går andra året på Estetiska skolan i Arvika och Linda går första året på Sundstagymnasiet i Karlstad. Föreningen kom till efter en resa till Polen i Förintelsens spår som Aron och Robin gjorde våren 2014.
– Det var ABF som arrangerade resan. Via Dejeskolan, där vi gick då, fick vi elever anmäla vårt intresse om vi ville åka med. Med på resan var vi elever, en lärare och representanter från ABF, Brottförebyggande Centrum och en överlevande från Auschvich som heter Joost Lakmaker, säger Robin.
Innan resan, på hemmaplan, hade Aron och Robin börjat spela hårdrock tillsammans. Bandet hade de döpt till Wendorizer. Så småningom kom en kille till med som heter Jonathan Agorander.
– Jag kommer ihåg att jag hörde Robin och Aron i en intervju på radio efter resan till Polen. Jag vet att jag tänkte att de sa så mycket som var så otroligt vettigt fast de inte var så gamla. När vi repade med bandet pratade vi mycket om samhället om hur det är och hur det var, säger Jonathan.
Det blev därför naturligt att grabbarna började prata om att göra ett arrangemang för både mångfald och hårdrock. Det var när tanken på arrangemanget dök upp som de fick rådet att bilda en förening. Så sagt och gjort, den nya föreningen fick namnet ”Hårdrock för alla”. I stadgarna står att föreningen ska främja vad de kallar ”fulkulturen”, det vill säga ”hårdrock, punk och dylika subkulturer”. Ett annat mål är att arbeta för acceptans och mångkultur. Idag driver föreningen en öppen replokal i Deje, i Kulturhusets källare, där den som vill kan få prova på att spela. Mångfald är viktigt och för föreningen blir musiken och kulturen ett positivt verktyg.
Det finns ett musikstipendium i Inger Ekers namn. År 2004 donerade hon 100 000 vardera till Ulleruds och Forshaga församlingar. Från början var det församlingarna själva som delade ut stipendier vid Adventstiden. Ungdomar med musik som intresse fick söka stipendiet.
– Nu har vi beslutat att jag får utse lämpliga kandidater själv. Jag meddelar kamreren i församlingen som ordnar med utbetalning. har valt att ge Aron, Robin och Linda varsitt stipendium på 5 000 kr för deras arbete i föreningen. De är ambitiösa och satsar verkligen. De behöver lite uppmuntran och uppskattning tycker jag, säger hon.
Aron berättar att han fick ett telefonsamtal från en person som sa att de hade fått stipendium för sitt arbete för kulturen och musiken!
– Jag blev helt galen och skrek till Robin; ROBIN VI HAR FÅTT ETT STIPENDIUM TACK VARE HÅRDROCK FÖR ALLA!!
Tyvärr blev det inget hårdrocksevenemang i år men det beror på att ungdomarna går sina gymnasieutbildningar på olika orter och det blir svårt att hålla i arrangemanget då.
– Men ett stipendium gör ju att man blir motiverad att fortsätta! Allt vi har gjort i HFA, ”Hårdrock För Alla”, har varit jättekul och inspirerande och vi har lärt oss så sjukt mycket. Jag är så tacksam för detta stipendium och det kommer jag alltid att vara! Jag kan lova att det kommer bli mer HFA-grejer i framtiden, håll utkik, säger Aron.
Robin är också väldigt glad åt stipendiet. Han tänker investera sina pengar i förstärkare.
– Det roligaste med att arrangera ”Hårdrock För Alla” har varit att få boka band som jag länge har lyssnat på. Det är flera av dem som jag har blivit bra kompis med. Några av dessa människor har hjälpt mig med mycket. Till exempel med min tidning, Sentinel Fanzine med intervjuer och inspiration med mera. I nuläget och i framtiden har jag fullt upp med att spela i ett band, min tidning och en radioshow där jag är ena halvan, säger han.
Linda som varit med i föreningen länge och suttit i styrelsen senaste perioden blev både förvånad och glad över stipendiet när hon fick veta att hon skulle få det.
– Det känns jättekul att vårt arbete med Hårdrock för Mångfald blev uppmärksammat och uppskattat. Att jobba med detta var en väldigt rolig upplevelse. Samtidigt som jag fick chansen att lyssna på grymma band och massa bra musik, så kändes det fint att vi gjorde något bra för att hjälpa andra människor och pratade om ett viktigt ämne, flyktingkrisen, som påverkade och påverkar samhället. Att vi visade att gemenskap, musik och kärlek verkligen går hand i hand och att vi står och stod för mångfalden och alla människors lika värde. Just nu fokuserar jag mest på att gå färdigt mina tre år på musiklinjen och utvecklas där och se vart det leder mig efter det – och även om det låter klyschigt, så jag är väldigt säker på att musiken och vidare försök till att sprida medmänsklighet och värme, kommer ha stor betydelse i mitt liv oavsett vad som händer mig i framtiden, säger hon.
Text: Cicci Wik
Texten har publicerats i Värmlandsbygden tidigare.
Bli först med att kommentera