Under hösten 2017 kom en bok med den något provokativa titeln, ”Deje-Hitler – den svenske führern Birger Furugård i 1930-talets medier” ut. Det är ingen roman, det är en berättelse om en verklig person, en veterinär som även var övertygad nazist.
Bokens innehåll är en sammanställning av dokument ur flera arkiv, tidningsartiklar, annan litteratur och tre intervjuer med personer i Molkom. Redaktör är Christer Gustavsson, ägare till bokförlaget Bernhards förlag i Karlstad som har gett ut boken.
Anna-Lena Lodenius har skrivit förord till boken. Hon är journalist och författare och har skrivit mycket om radikal högerpopulism i Sverige.
– Varför ska man bry sig om Birger Furugård, egentligen? Det uppenbara är att han var en av den svenska nazismens pionjärer. Men han var knappast någon imponerande ledare, skriver hon.
Så vad finns det för anledning att ge ut en bok som denna, ”Deje-Hitljer – den svenske führern Birger Furugård i 1930-talets medier”? Jo, som Anna-Lena Lodenius skriver i sitt förord, så är hans historia viktig för att den även ger en bild av den svenska nazismen då.
– Det är lätt att se parallellerna till idag. Nu som då drabbar nazister ofta samman med motståndare på vänsterkanten, och en del av de som drogs till nazismen då var precis som senare i historien kriminella och våldsamma även utanför politiken. Rörelsen imponerade mer i kraft av sitt våldskapital än genom anspråk på makt och positioner inom ramen för vårt parlamentariska system, och så är det fortfarande, skriver hon vidare.
Boken berättar inte så mycket om vem människan Birger Furugård egentligen var. Men det finns desto mer om hans yrkesverksamhet som veterinär och om hans politiska arbete.
– Jag lyfter medvetet fram materialet utan några större kommentarer. Det har blivit tillgängligt för mig genom ett omfattande researcharbete av Per Ohlén, uppväxt i Deje men numera bosatt i Skövde. Han har under lång tid samlat material om Furugård och det är främst hans förtjänst att boken har kunnat sammanställas och skrivas, säger Christer Gustavsson.
Birger Furugård föddes i Silbodal, i Årjäng, 1887. 1905 flyttade han till Skåne där han började studera vid Lunds universitet och 1909 tog han examen där sedan studerade han i Tyskland en kort period innan han kom in vid Kungliga Veterinärinstitutet i Stockholm 1912. Efter avslutade studier var Furugård verksam som veterinär på flera olika orter. Årjäng, Husby, Grangärde, Årjäng, Vindeln, Torsby, Skellefteå, Filipstad, Deje och Molkom. I Deje var han mellan åren 1928 och 1934 och i Molkom blev han sedan kvar till 1951 då han gick i pension.
Tjänsten som Birger sökte och fick i Deje 1928 var en statlig anställning som distriktsveterinär. De flyttade in i en trävilla i centrala Deje som fungerade som veterinärsbostad. Huset var byggt av och ägdes av de båda dåvarande kommunerna Övre och Nedre Ulleruds kommuner. Furugård hade livvakter och de bodde på andra våningen i uthuset. Enligt uppgift störde de grannarna. Kommunernas tjänstemän var tveksamma till att uthuset användes som bostad på grund av hur försäkringen skulle komma att gälla om något inträffade. När Nedre Ulleruds kommun 1934 tog över hela huset hade Birger Furugård fått en ny tjänst i Molkom.
I sin politiska karriär blev han en ledare och frontfigur, dock en kontroversiell sådan. 1924 var han med och bildade Svenska Nationalsocialistiska Frihetsförbundet tillsammans med två av sina bröder och några personer till. Senare bytte organisationen namn till Svenska Nationalsocialistiska Bonde- och Arbetarföreningen. På grund av slitningar inom organisationen ändrades ytterligare en gång till Svenska nationalsocialistiska partiet. Det uppstod stridigheter som gav upphov till olika grupperingar bland nazisterna under åren 1931-1936. En av grupperna var de så kallade Furugårdarna, med Birger i spetsen.
Arbetarrörelsen gav nazisterna motstånd på många håll. I Deje fick de inte hyra Folkets Hus eller Folkets Park för sina möten. Ett möte som arbetare i Deje anordnade drog 300 personer. Under det mötet antogs en resolution och protest mot ”den tyska terrorn och fascismens blodiga skräckvälde”.
I valet 1936 förlorade Furugårdsfalangen inom nazisterna stort till motståndarna och det ledde till att Birger själv avgick och hänvisade sina anhängare att ansluta till det parti som fick flest röster.
Intervjupersonerna i Molkom minns honom med några berättelser i boken som är både bra och mindre bra. Han bodde kvar i Molkom resten av sitt liv och 1961 avled han. Jordfästningen hölls i Silbodals kyrka i Årjäng där han är begravd.
Text: Cicci Wik
Bli först med att kommentera