Under en hel helg, 30-1 juli, fylldes ishallen på Ängevi av katter i alla färger, raser och åldrar när Värmlands Kattklubb anordnade internationell kattutställning.
Inne i ishallen stod rader med burar. Däremellan trängdes katternas ägare, besökare och funktionärer. Vilka som var funktionärer var lätt att se eftersom alla hade gula t-shirts och eller skjortor. Inne i burarna hade ägarna lagt in filtar, kattlåda och mat- och vattenskålar. En del burar var pyntade med både rosetter som katterna fått och skyltar med namn på både katt, ägare och uppfödare. Det var mycket ljud och säkert många doftintryck, men de flesta av katterna i burarna såg ut att sova lugnt.
Värmlands Kattklubb, VÄK, är en av flera regionala klubbar som ingår i Sveriges Kattklubbars Riksförbund, SVERAK. Den senare är i sin tur medlem i Federation Internationale Feline, FIFe är ett internationellt raskattsförbund med mer än 75.000 enskilda medlemmar anslutna till FIFes olika nationella organisationer och klubbar. Det är främst olika standarder för kattraser som organisationen arbetar med. Många kattklubbar hänvisar FIFes normer och stadgar på sina utställningar och det gör VÄK också. På SVERAK:s hemsida kan man läsa:
”En kattutställnings främsta syfte är att sprida kunskap och kännedom om god katthållning till utställningens besökare. Att också få en möjlighet att visa olika kattraser som finns i Sverige samt att även ge besökaren en möjlighet att prata med kattägare och uppfödare. En utställning ger också uppfödarna möjlighet att träffas och diskutera.”
På Ängevi den här helgen fick den som besökte utställningen just den här möjligheten, att se flera olika kattraser och många av ägarna berättade gärna om sin katt, om rasen och om hur det är att vara med på utställning. Det var ungefär 400 katter anmälda. En del långhåriga raser som Norsk Skogskatt, Main Coon och perser. Men även korthåriga som bengaler, siameser och till och med nakenkatt eller Sphynx som rasen heter. I en bur kikade ett litet katthuvud ut ur ett gömme av tyg. Två plirande, nyfikna ögon spanade ut på besökarna som gick förbi. Det var Lillebror som även kallas Potatis, en av två nakenkatter som fanns med under lördagens utställning.
– Kärt barn har många namn. Det är som att ta i en persika när man klappar honom, berättade ägaren Johanna Grannas från Grängesberg.
På planerna bakom Ängevi, stod flera husbilar uppställda och utställarna som kom hade i många fall rest långt. Många kom från Norge, men det fanns de som kom hela vägen från Åland. Det var många olika dialekter som pratades i hallen också, allt från dalmål, norrlandsdialekter, skånska och småländska. Men en del av katterna behövde inte resa så långt. Till exempel fanns Maria Asp Magnusson och hennes man Johan på plats. De bor i Forshaga och har kattuppfödning, Magorias Norska Skogkatter och Maine Coon. Deras Main Coon med uppfödarnamnet Island Coon’s Esprit, vann en fin pokal.
En Main Coon är en stor kattras som har sitt ursprung från Amerika. Det finns en del myter kring den här kattrasen. Bland annat att den ska ha uppstått i Maine, USA, genom en parning mellan katt och tvättbjörn, raccoon som den heter på engelska. Därav namnet Main Coon. En vuxen honkatt väger 3,5 – 6 kg och en hankatt mellan 6 och 8 kg. Den stora yviga svansen kan katten svepa runt sig när det är kallt ute och de har stora öron och tassar med spå tofsar på, detta kallas snöskor. Pälsen är halvlång men den blir sällan tovig. När domarna hanterar Main Coonkatterna på utställningsborden verkar inget beröra dem. De är lugna och oberörda och låter sig lyftas och klappas och kännas på utan att reagera. Inte ens när domarna försöker väcka deras leklust med en vippa med fjädrar och bjällra. De verkar inte ens märka deras ansträngning.
Lördagen avslutas med en ”panel” där flera domare bedömer varje katt. Alla katter bärs in av gulklädda assistenter och vid varje bord står en domare som var och en dömer dem en efter en. Sedan diskuteras katterna och av dem utses till vinnare. Utmed hela raden av bord har besökare ställt sina tältstolar. Intresserat följer de katter och domare och applåderar vinnaren.
Det är varmt inne i ishallen den här lördagen och när det är dags för sista programpunkten är det många som dåsat till i sina stolar vid burarna där katterna sover avslappnat trots att ljudnivån är hög.
Text och bild: Cicci Wik
Bli först med att kommentera