Forshaga kanal började byggas med hjälp av ett statslån 1854 och stod klar för trafik 1858. Kostnaden stannade på 208 302 Riksdaler Banco. Tanken var att det skulle ha blivit en kanal förbi forsen i Deje också men den påbörjades bara. Den blev aldrig klar.
Vattenvägarna var viktiga även innan kanalen byggdes. Det fanns ett rikt bruksliv kring älven i både Forshaga och Deje. På mitten av 1700-talet fanns det 31 bruk som alla fraktade sina produkter och förnödenheter förbi forsarna vid de så kallade ”eden” i Dejefors och Forshaga. Det var gammal tradition att de som ägde eden kunde ta ut en avgift för transporten över deras mark. Men de var också tvungna att underhålla vägen. Tanken på att anlägga kanaler kom sig av att det var dyrt att betala edsägarna för att transportera på deras mark. Det gjordes några försök att få till kanaler under första delen av 1800-talet. Men av olika anledningar, bland annat felaktig budget, blev det inte av förrän ”Deijefors-Forshaga Jernvägs- och Slussverks Aktiebolag” tog tag i saken. Det var det bolaget som sedan höll i driften av kanalen när den stod klar och det var en bra inkomstkälla. Enligt uppgift var statslånet återbetalat på 20 år.
Forshaga kanal är 350 meter lång och har stensatta kanter. Det finns två slusskammare och tre slussportar. Från början fraktades järn och stål här, sedan blev det papper och pappersmassa och från 1958 till 1991 var det timmer som flottades förbi Forshagaforsen genom slussarna.
På vintern var det av naturliga skäl ingen trafik i kanalen men så snart islossningen kom var den igång igen. Det var öppet för trafik i ungefär 215 av årets 365 dagar, mellan april och november. Åren 1860-1880 passerade ungefär 1 000 farkoster i kanalen. Rekordet var 1877 då hela 1 610 farkoster passerade. Det fanns tio pråmar och tolv fartyg som gick i skytteltrafik mellan Karlstad och Dejefors via Forshaga kanal. Båtarna var max 23 meter långa och lastade 17 ton. Men på 1900-talet blev de större, ända upp till 35 meter och lastade max 140 ton.
Idag är slussarna i dåligt skick, den norra porten är nästan helt borta och den södra behöver renoveras. Det finns en liten vandringsled utmed kanalen. I den norra änden finns en liten grillplats där kan den som vill slå sig ner en stund och titta ut över älven.
Det är Fortum som äger marken kring Forshaga kanal och för några år sedan hade de planer på att bygga en anläggning för laxodling där. Då var tanken att kanalen skulle fyllas igen och Fortum bad Forshaga kommun göra en detaljplan över området. Länsstyrelsen ska alltid vara med och yttra sig och de svarade att de ville att detaljplanen skulle kompletteras. Bland annat ville de ha fler alternativ för bygget av fiskodlingen. Dessutom behövdes en ansökan om prövning enligt Natura 2000. Enligt svensk lag och även enligt EU:s bestämmelser måste alla kraftstationer se till att det finns fiskvägar förbi kraftverket. Idag finns det inga möjligheter för laxen att vandra upp i älven i Forshagaforsen. När det blev känt att Fortum vill fylla igen en del av kanalen skickades flera insändare till NWT och en grupp har skapats på Facebook som vill bevara kanalen. I Filipstad finns Bergslagskanalen. Den lockar många turister och den drivs av en andelsförening.
– En liknande lösning skulle kunna vara möjlig för att sköta och driva Forshaga kanal, säger Mårten Ohlson som var med och startade Facebookgruppen.
För ungefär två år sedan kom beslutet att kanalen blir kvar. Både Mårten och kommunalrådet, Per Lawén, uttryckte då sin glädje över beskedet i en av länstidningarna.
– Det öppnar en möjlighet att anlägga promenadvägar längs älven och kanalen. Om man röjer och rustar kring kanalen samtidigt som det blir ett akvarium i anslutning till den nya fiskodlingsanstalten kan det bli ett besöksmål, sa Per Lawén.
ANNONS
Bli först med att kommentera