Oktober och november är de två månader då olyckor med vildsvin ökar. Nyligen har en stor flock synts på fälten intill Älvdalsvägen strax norr om Syrsjön.
Att det sker flest olyckor så här års sägs bero på älgjakt, bär- och svampplockare som rör sig i skogarna och på brunsttider. Det är försäkringsbolag som säger det. Men det finns andra anledningar också. Skymningen kommer tidigare och gryningen senare och det är ofta då som många är på väg till och från jobbet. Djuren bryr sig inte om vad klockan är, de följer dagsljuset.
Nationella Viltolycksrådet har samlat statistik över viltolyckor på sin hemsida. Enligt dem har det fram till slutet av oktober skett 46 732 viltolyckor i hela landet. Det vanligaste är att det är ett rådjur inblandat, därefter kommer vildsvinen, före älgen som kommer på tredje plats. I Värmland är det dock vanligare att det är en älg med i viltolyckan än ett vildsvin. Men rådjuren är vanligaste viltet att köra på.
Det sker i snitt en viltolycka var åttonde minut i Sverige och på senare år har de dessutom ökat. En av anledningarna till de har gjort det beror på att antalet vildsvin har ökat. Det bästa är alltid att hålla avstånd till framförvarande bil så klart. Men när det finns vildsvin eller annat vilt i närheten är det ännu viktigare. Att spana av dikesrenen ofta är också bra. Utmed riksväg 62, i höjd med Återvinningscentralen har skyltar placerats ut för att varna trafikanter för vildsvin.
Just vid ÅVC i Forshaga har vildsvinen ofta hållit till och de är totalt orädda. Både för bilar och människor. Troligen beror det på att de är vana människor och att de har blivit matade. Enligt uppgift har det dels funnits en åtel i skogen vid Halla. Men det lär också finnas de som bor i skogarna som gärna matar dem direkt ur handen. Det ska även finnas en åtel i utkanten av Deje någonstans enligt uppgift.
Hur många vildsvin det finns i Sverige idag är det ingen som egentligen vet. Det görs inga inventeringar så som när det gäller älg och varg. Men före 1940 fanns det troligen inga alls. Inte utanför hägn och i så fall troligen enbart i Skåne och Blekinge. Några rymde ur hägn och några inplanterades illegalt. Sedan spred de sig och blev bara fler och fler i det vilda. Utvecklingen har bara gått framåt och idag räknar man med att det finns mellan 300 000 och 400 000 vildsvin i Sverige, men ingen kan säga säkert hur många de är. En uppgift från 2011 anger att det då fanns uppskattningsvis runt 150 000 vildsvin i Sverige. En forskare på SLU, Gunnar Jansson, säger att stammen har en tillväxt på 30 procent per år. Trots att jägare skjuter ungefär 100 000 varje år blir de alltså bara fler och fler.
I Forshaga kommun har flocken vid Kvarntorp fått mycket uppmärksamhet under en längre tid. För något år sedan kom varningsskyltar upp utmed riksväg 62 mellan Kvarntorp och Småris. Men tyvärr stals skyltarna nu har det inte blivit några nya även om det säkert finns skäl för det. Vildsvinen håller till alldeles intill vägen och ibland passerar de över den. Förutom att de utgör en trafikfara så har några privatpersoner fått sina gräsmattor uppbökade. De har även förstört delar av golfbanan vid Dömle.
Det sägs att man kan räkna ut ungefär hur mycket en gris väger om man mäter klövavtrycket. Det antal centimeter som klöven är lång kan man ta gånger tio för att få fram en ungefärlig vikt.
Det är markägarnas, arrendatorernas och jägarnas ansvar att ha koll på vildsvinen. Vuxna individer får jagas från 16 april till och med 15 februari men årsungar får jagas året runt. Det finns heller inga begränsningar i antalet djur som får skjutas under jakttiden. Det är bara suggor med kultingar som är fredade. Men en jägare som ska jaga vildsvin bör vara rätt utrustad med ett kulgevär som är avsett för patroner i klass 1. Det går även bra att använda ett enkelpipigt hagelgevär som laddats med en kula. För nio år sedan sköts inte ett enda vildsvin i Värmland, men det lär bli ändring på det.
Att anlägga en åtel där man utfordrar vildsvinen kan vara ett sätt att locka fram flocken så att man kan skjuta av rätt djur.
– För att vi i Sverige ska lyckas förvalta vildsvinen bäst bör man sikta in sig på årsungar, helst hondjur. Galtarna vandrar ut tidigt och blir som regel skjutna ändå. Hondjuren är reproducerande och vill vi få ner eller i alla fall sänka tillväxttakten är det hondjur vi ska skjuta. Däremot ska man aldrig skjuta ledarsuggan. Hon styr flocken och kontrollerar brunsten. Så länge hon finns kvar är det ordning och reda, säger jägaren Henrik Barnekow till en jakttidning.
Fotnot
För den som är lantbrukare och har problem med vildsvin så har Svenska Jägarförbundet skapat Vildsvinshjälpen. Där finns jägare som ställer upp och kommer och skjuter.
ANNONS
Bli först med att kommentera