För lite mer än tio år sedan började invånare i Deje höra av sig till kommunen. De sa att det var olidligt många mygg. Så många att de tidvis inte kunde vara utomhus ens. Sedan dess har turerna varit många kring myggplågan. Men i år har kommunen fått tillstånd att bekämpa dem, men än har det inte varit läge.
Under 2011 satte kommunens miljökontor upp fällor för att fånga in mygg så att de kunde artbestämmas och räknas. Fällan som användes har ett tak i plåt och under taket sitter en liten lampa och en liten fläkt. Intill en fälla av den här typen hänger man upp ett vadderat kuvert med frusen koldioxid. Den är kall, minus sjuttio grader. När den sedan sakta tinar släpper den ifrån sig koldioxid som gör att myggen tror att det finns en människa där. Men när de närmar sig fällan sugs de in i en nätpåse med hjälp av den lilla fläkten.
Myggen som fångats i nätpåsen på det här sättet samlades in av en miljöinspektör som räknade dem. Hela sommaren 2011 räknades myggen. När de hade räknats lades de i små ampuller som placerades i en frys. I slutet av säsongen skickades myggen till Uppsala för artbestämning. Fem områden i Deje inventerades. Det visade sig att det fanns 20 arter men det var i synnerhet en art som det var klart flest av, 68 procent var översvämningsmygg.
I år har Forshaga kommun till slut fått tillstånd att bekämpa stickmygglarver vid högst tre tillfällen mellan den 1 maj och den 31 augusti 2020. Det gäller Edeby, Pannkakan och Ådrans älvskogar. Den areal som tillståndet gäller är 670 hektar och om det blir två besprutningar i år kommer dessa att kosta cirka 2,3 miljoner kronor för Forshaga kommun. Den kostnaden gäller enbart själva bekämpningen, sedan tillkommer andra kostnader för förberedelser med mera.
Forskarna som håller i myggundersökningarna i år är de samma som höll i undersökningarna som gjordes 2011. De heter Jan Lundström och Martina Schäfer och är båda från Uppsala universitet. De har bland annat arbetat mycket med myggbekämpning i Dalarna i samarbete med ett kommunalt bolag, Nedre Dalälvens Utvecklings AB (Nedab). Du kan läsa mer om Nedab på mygg.se.
Forshaga kommun har lämnat in flera ansökningar genom åren som gått fram till nu om att få bekämpa mygg i Deje. Men Naturvårdsverket har tidigare avslagit ansökningarna flera gånger. Men myndigheten får inte besluta om alla de områden som ansökan handlar om. De områden där flest mygglarver finns lämnades över till regeringen.
Det beror på att Ådrans älvskogar och Pannkakan är Natura 2000-områden och naturen där är skyddad. Det är där som flest översvämningsmyggor lägger sina ägg. Området är väldigt gynnsamt för larverna och fungerar utmärkt som barnkammare åt dem.
Det är miljöbalken som är den lagstiftning som styr över den här typen av ärenden. I den finns en paragraf som förbjuder spridning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel med helikopter. Det är just det som Forshaga kommun har ansökt om att få göra. I ett sådant ärende är det bara regeringen som kan ge dispens eller i sin tur delegera ärendet till en myndighet som sedan får fatta det slutgiltiga beslutet.
– Det finns inga garantier för att ett långvarigt användande av bekämpningsmedlet inte kan få några negativa konsekvenser. Det är viktigt att den kunskap som finns om långsiktiga åtgärder är samlad och kan föras vidare till berörda kommuner och länsstyrelser, det sa Tomas Pettersson som är handläggare på Naturvårdsverket.
Länsstyrelserna i Värmland och Gävleborgs län har i uppdrag från regeringen att samla in och spara kunskap om bekämpning och vilka eventuella konsekvenser den kan tänkas få.
I Forshaga kommun har myggfrågan till och från varit en het potatis i flera år nu. Både kommunledning och miljöförvaltning har fått stå till svars inför arga och oroade invånare. För de som bor nära Pannkakan i Deje har det till och från varit omöjligt att vistas ute när myggen varit som flest. Dagisbarn i området har hållits inne när myggplågan har varit som värst.
Mygg är en plåga för oss människor men de är också en viktig kugge i det ekologiska systemet. Bland annat är de huvudsaklig föda för många fåglar och även fladdermöss. Till exempel kan en enda fladdermus äta upp emot 7 000 myggor under en natt. Att sätta upp fågel- och fladdermusholkar där man bor kan vara en bra metod att minska myggplågan kring det egna huset. Flyttar fåglar och fladdermöss in får man en naturlig myggbekämpning som både är gratis och underhållsfri.
Hur det blir med bekämpning i år återstår att se. Ännu så länge har det inte blivit av.
– Bekämpningen sätts in när det är översvämning och tillräckliga mängder av översvämningsmyggornas larver har kläckts. Hittills har detta inte inträffat i Forshaga. Om man upplever mygg nu så är det de så kallade skogsmyggen som inte är målet för bekämpningen, skriver Martina Schäfer på Facebook.
Myggfakta
När myggor flyger använder de sig av så kallade termiska uppvindar som tar dem 100 meter upp i luften och de kan komma upp i en hastighet på 1,5 till 2,5 km/h. En nykläckt mygga har flygförmåga ungefär en timma efter att den lämnat puppan.
Det är när det blir översvämning som översvämningsmygg blir många. De är aktiva under dagtid och kan flyga ett par mil.
Fakta
BTI, eller Bacillus thuringiensis ssp. Israelensis, som det heter är ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvernas matsmältningskanal. Det är speciellt eftersom det selektivt dödar mygglarver och inga andra djur. Tester har visat att varken vattenloppor, groddjur, fiskar eller fåglar påverkas av BTI. Knott och fjädermygg är känsliga mot det i högre doser men stickmyggor har visat sig vara känsliga för små doser. Det är därför viktigt att det inte sprids i för stor mängd. Den aktiva beståndsdelen är inte själva bakterien, BTI, utan en proteinkristall som produceras samtidigt med en spor. Proteinet är inte toxiskt i sig men blir det när den hamnar i basisk miljö med högt pH. Den miljön finns i stickmygglarvens magtarmkanal. När de äter proteinet förvandlas det och blir giftigt. När det fäster sig i på vissa celler så spricker de och då dör mygglarven.
Källor: mygg.se och Forshaga.se
Bli först med att kommentera