Digitaliseringståget har varit igång i många år nu. Men alla hänger inte med i samma takt. Det finns de som saknar en smart mobiltelefon med tillgång till mobilt bank-id. Det förutsätts ofta att alla har mobilt bank-id numera. En av Forshagas största arbetsgivare skickar till exempel lönebesked till en digital brevlåda men för att se breven där behövs ett bank-id.
Den som någon gång i nutid hållit en nummerlapp i sin hand och blivit sittande i en banklokal har säkert sett dem. De som ställer en fråga till personalen och som får en motfråga.
– Har du mobilt bank-id?
De flesta vet säkert vad det är idag men det finns fortfarande de som inte vet vad det är.
– Det är otäckt att alla ska ha en liten dator med sig i fickan. Vi blir fruktansvärt sårbara. Jag gillar inte att man tar för givet att alla ska ha en smartphone. Jag gillar inte heller att man driver samhället mot att det ska vara kontantlöst. Jag vill inte att banken ska kunna se alla mina inköp eller var jag befinner mig via GPS-systemet i min smartphone. Eller staten. Det finns också många i vårt samhälle som inte har råd eller som inte kan förstå hur en smartphone fungerar. Det måste finnas två system, inte bara bank-id på smartphone, det tycker Cissi Leibring som bor i Skived.
Enligt en årlig undersökning som görs av Internetstiftelsen är det tre av tio med funktionsnedsättning eller funktionsvariation som behöver hjälp med det digitala. Då handlar det om allt från att streama film och musik till att föra över foton från mobiltelefonen till datorn till att installera ett bank-id. Men en smart mobiltelefon är även en stor utgift. Säkert finns det många som inte ens har råd att köpa och äga en. Men bland dem med funktionsnedsättningar, som trots allt äger en smart mobiltelefon, är det inte ens säkert att de får lov att ha mobilt bank-id i den.
– Många som lever med intellektuella funktionsvariationer och har god man eller företrädare blir nekade att skaffa bank-id av överförmyndarnämden eller ibland av bankerna själva. De blir diskriminerande då många tjänster i samhället idag kräver eller framförallt underlättas med bank-id. Inloggning på 1177 bland annat och swish. En del köpställen accepterar bara swishbetalning och får man då inte ha bank-id står man helt utanför den moderna världen, det säger Rebecca Lindman Dahl som arbetar som personlig assistent.
Internetstiftelsens undersökning visar att det är fem procent av alla de svenskar som använder internet som saknar mobilt bank-id av olika anledningar.
Av de som tillfrågats i undersökningen är det 96 procent som säger att de använder internet. 93 procent använder internet varje dag och 98 procent av alla hushåll har tillgång till internet. En del ofta och andra bara ibland. Trots att så många faktiskt på något sätt använder internet idag i vårt land så finns det fortfarande de som uppger att de inte gör det. Men många av de som använder internet, och som även har en smart mobiltelefon, behöver hjälp med det digitala. Nästan var femte, det vill säga 19 procent, behöver till exempel hjälp att överföra bilder från mobiltelefonen till en dator. Lika många behöver hjälp att installera mobilt bank-id. Det kan tolkas som att det finns många som kan ha svårigheter med att betala med swish eller logga in och identifiera sig med mobilt bank-id. Trots det blir detta mer och mer självklart i vardagen. Hur mycket hjälp man behöver och kan få, och hur ofta man använder internet, är också en nyckel till det digitala samhället. Ett samhälle som växer hela tiden.
– Än så länge är det för tidigt för att med säkerhet säga hur spridningen av covid-19 kommer att påverka på lång sikt, men vi ser redan många tecken i samhället på att digitaliseringen vi följt under flera år tagit extra fart. Det innebär möjligheter, men också högre krav på befolkningen att följa med i digitaliseringen av viktiga samhällstjänster. Det ökar också risken för de som inte använder internet, eller bara gör det sällan, att hamna utanför och inte kunna ta del av utbud och service. Coronapandemin har tydligt visat både vilken hjälp digitala tjänster kan vara, men också hur de som av olika skäl står utanför digitaliseringen drabbas, sammanfattar Internetstyrelsen i sin undersökning.
Ett annat bekymmer för den som inte har mobilt bank-id kan vara digitala brevlådor. Många företag och även många myndigheter går över till att skicka både viktiga handlingar och information digitalt. Ett exempel är en av Forshagas största arbetsgivare, Stora Enso. De skickar sedan några år tillbaka lönebesked digitalt. Men för att en arbetstagare ska kunna ta emot sitt lönebesked krävs det att vederbörande har tillgång till ett mobilt bank-id. Det går nämligen inte att registrera en digital brevlåda utan att legitimera sig digitalt. Vad Värmlandsbygden erfar så finns det minst två anställda hos Stora Enso i Forshaga som saknar mobilt bank-id och därmed även saknar digital brevlåda. Trots det har de ändå fått svaret att deras lönebesked finns i den digitala brevlådan. Men när Värmlandsbygden frågar Kivra, som är den digitala brevlåda som Stora Enso använder, svarar de att det inte är möjligt att skicka något till någon som saknar digital brevlåda hos dem. Så kanske finns det några digitala ”brev” där ute i cyberspace som aldrig har nått sin mottagare, vem vet?
Bli först med att kommentera