Myggen igen

Myggen har lyst med sin frånvaro stora delar av sommaren 2021. I år var det andra året i rad som en helikopter släppte ut bekämpningsmedel över mygglarverna. Men 2010 var läget annorlunda. Då kom det många klagomål till kommunen över att det var små många mygg. Många var arga över att det gjordes för lite för att få bukt med problemet.

I början av förra decenniet var det tidvis så många mygg att människor inte kunde vara utomhus i Deje. Inte ens på dagen kunde de gå ut utan att bli attackerade. Det gick så långt att Dejebor demonstrerade utanför kommunhuset.

Monica Gottmarsson arbetade som hälsoskyddsinspektör i Forshaga kommun 2012. Hon satte ut myggfällor på olika platser. Sedan tömde hon dem och skickade innehållet till Uppsala för att forskarna där skulle identifiera vilka arter det var frågan om i Deje.
Vid fem- sextiden på eftermiddagen brukar temperaturen ha fallit om det har varit en varm sommardag och då var det lagom att sätta ut fällorna. Vid sjutiden morgonen därpå hämtade hon dem igen. Fällan som användes 2011 har ett tak i plåt och under taket sitter en liten lampa och en liten fläkt. Myggen dras till ljuset och till koldioxid från ett paket med frusen koldioxid i ett vadderat kuvert som hängs invid fällan. Den är kall, minus sjuttio grader. När den tinar släpper den ifrån sig koldioxid i lagom dos för att myggen ska tro att det finns en människa där. När de kommer till fällan sugs de in i en nätpåse med hjälp av den lilla fläkten.

Monica tömde ut myggen som fanns i nätpåsen i en frysväska. Det söver ner dem. När hon kom till kommunhuset hällde hon ut dem på ett fat och räknade dem. Det var ett tidskrävande och tålamodskrävande arbete. Det hände att de vaknade när hon räknade den men då fick hon vara snabb och lägga ett lock över dem och lägga dit lite torris så att de somnade om. Isen kunde dessutom vara farlig om man kommer i kontakt med den eftersom den är så kall. Hon brukade ha handskar på sig. Det här arbetet utförde Monica och hennes kollegor varannan vecka fram till mitten av september sommaren 2012. När myggen var färdigräknade så placerades de i små ampuller som sedan frystes in. I slutet av säsongen skickades myggampullerna till Uppsala för att identifiera vilka arter det rör sig om.

Forskarna som höll i myggundersökningarna 2011-2012 heter Jan Lundström och Martina Schäfer. De är båda från Uppsala universitet och har bland annat arbetat mycket med myggbekämpning i Dalarna. Det är även Jan Lundström som är ansvarig för bekämpningen på senare år. Det var Jan som valde ut vilka platser myggfällorna skulle placeras på när undersökningen började.

Till slut beslutade sig Forshagas kommunstyrelse för att lämna in en ansökan om att få bespruta mot mygg i Deje. Men Naturvårdsverket avslog den första ansökan som gjordes. Detta för att myndigheten inte ansåg att det var tillräckligt många mygg på flera av platserna som kommunen ansökte om att få bekämpa på. De områden där det fanns flest mygglarver lämnades däremot över till regeringen som fick ta beslut om dessa. Ådrans älvskogar och Pannkakan är Natura 2000-områden och naturen där är skyddad. Men det är också där som det finns flest översvämningsmyggor och det är den myggarten som är besvärligast. Miljöbalken är en miljölagstiftning. Det är den som styr över den här typen av ärenden. I den finns en paragraf som förbjuder spridning av kemiska och biologiska bekämpningsmedel med helikopter. Men det är just det som Forshaga kommun har ansökt om att få göra. Regeringen kan ge dispens eller alternativt lämna över ärendet till en myndighet som sedan får fatta det slutgiltiga beslutet.

Tidigare fanns det en gräns som sa att det ska vara över 1 000 mygg i en fälla som stått över natten för att bekämpning ska kunna tillåtas. Den gränsen höjdes sedan till 5 000. I en av fällorna som fanns vid Ådran under 2011 fanns det över 8 000 mygg efter en natt. När det är så många myggor tar det längre tid att söva dem och när Monica hällde ut dem på en tallrik började det röra sig i högen så hon fick söva dem lite till. När myggen räknats läggs de i ampuller och skickas till Uppsala där arterna identifieras. I Deje hade 20 olika arter fångats in 2013. Den vanligaste var Aedes sticticus som utgjorde 42 procent av alla infångade mygg. Det är en art som kan flyga längre sträckor än andra mygg och de upplevs som mer ettriga av människor. Under åren som gick från att den första undersökningen startades har berättelser från människor som drabbats samlats in och nya ansökningar har gjorts. Till slut fick Forshaga kommun tillstånd att bekämpa myggen och i år, 2021, var det dags för andra omgången med helikoptern. När antalet mygglarver blir tillräckligt många för att det ska bli bekämpning så har man 72 timmar på sig. Det är väldigt viktigt att veta var och när man ska sätta in bekämpningen för att få maximal effekt.

 

Myggfakta

Det finns 47 arter av stickmyggor i Sverige och de finns i hela landet.

När myggor flyger använder de sig av så kallade termiska uppvindar som tar dem 100 meter upp i luften och de kan komma upp i en hastighet på 1,5 till 2,5 km/h. En nykläckt mygga har flygförmåga ungefär en timma efter att den lämnat puppan.

Det är när det blir översvämning som översvämningsmygg blir många. De är aktiva under dagtid och kan flyga upp till ett par mil vid rätt vindförhållanden.

 

BTI (Vectobac)

Bekämpningsmedlet som används mot mygg heter Bacillus thuringiensis ssp. Israelensis. Det brukar förkortas BTI och det är ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal. Det är inte själva bakterien som är farlig för mygglarven, det är en proteinkristall som blir giftig när den hamnar i mygglarvens mage.

Proteinkristallerna sprids med helikopter och är verksamma i 14 dagar. Om det blir nya översvämningar efter två veckor får spridningen göras om.

Om spridning av BTI har någon långsiktig skadlig effekt på övriga levande organismer i ett område är inte vetenskapligt fastställt.

Källor: mygg.se och Forshaga.se