I de allra flesta kommunerna i Sverige samlas matavfall in, men ännu har inte Forshaga kommun börjat med det. Det börjar bli bråttom eftersom det blir ett krav att alla kommuner samlar in matavfall senast 1 januari 2024. Nu är planen att kommunen börjar med detta under hösten 2022.
Vi generar enligt uppgift 466 kilo avfall per person och år i vårt land. Det är kommunerna som enligt lagen har ansvar för att ta hand om sopor från hushållen. Sveriges kommuner hanterar nästan fem miljoner ton hushållsavfall varje år. Under 2020 blev det drygt 4,8 miljoner ton. Det mesta återvinns som energi, en stor del går till materialåtervinning, en mindre del är biologisk återvinning och en liten del går till återvinning av konstruktionsmaterial. Energiåtervinning handlar ofta om förbränning som blir till fjärrvärme. Biologisk återvinning kan vara rötning som ger gas till stadsbussarnas bränsletankar. Materialåtervinning kan till exempel vara metaller som smälts ner och återanvänds och återvinning av konstruktionsmaterial brukar handla om att jord, sand, grus, sten, betong, tegel, kakel och porslin. Det används ofta som fyllnadsmassa.
Av de 4,8 miljoner ton avfall som kommunerna tog hand om under 2020 gick 37 procent, knappt 1,8 miljoner ton, till materialåtervinning, inklusive återvinning av konstruktionsmaterial. Drygt 776 000 ton, gick till biologisk återvinning. Det motsvarar 75 kilo per person. Det är en ökning med åtta kilo per person sedan 2019. 16 procent av det kommunala avfallet behandlades genom biologisk återvinning 2020. Energiåtervinningen minskade med nästan åtta procent till 2,2 miljoner ton, 216 kilo per person. 46 procent av det kommunala avfallet 2020 gick till energiåtervinning. Deponering av kommunalt avfall ökade med 14 procent till 42 500 ton, det är precis som föregående år fyra kilo per person. Deponering står för 0,9 procent av den totala behandlingen, vilket är bland de lägsta i världen enligt organisationen Avfall Sverige.
Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Ett tidigare mål att 50 procent skulle gå till återvinning, till största delen genom biogasproduktion, har varit svårt att nå. 2018 var det 33 procent av matavfallet som återvanns så att biogas kunde utvinnas.
– Etappmålet för matavfall är verkligen en utmaning. Men 82 procent av Sveriges kommuner samlar redan in matavfall separat och utbyggnaden fortsätter för att omfatta fler hushåll och fler kommuner. Därtill måste utsorteringen också ske i högre utsträckning. Men vi måste vara medvetna om att biogasproduktion inte är möjligt eller önskvärt att placera överallt, till exempel i glesbebygda områden. Andra behandlingsalternativ behövs också, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige.
I den kommunala tidningen, Kommunkontakten nummer 4 2019, står det att det ofta kommer frågor om varför inte matavfallet samlas in i Forshaga kommun. Tillsammans med grannkommunerna Hammarö, Grums och Kil har Forshaga under flera år arbetat med att se över hur avfallshanteringen ska se ut i framtiden. Utgångspunkten har hela tiden varit någon form av fastighetsnära insamling av matavfall och vissa förpackningar men det har inte blivit något skarpt förslag och inga beslut har fattats tidigare. Nu har däremot kommunfullmäktige beslutat att matavfall kommer att börja samlas in. I protokollet från mötet som hölls 19 oktober finns följande att läsa;
”För Grums, Hammarö och Forshaga kommun är den viktigaste frågan just nu hur vi löser kravet på separat insamling av källsorterat matavfall som träder i kraft den 1 januari 2024. Vi vill tillsammans införa ett system som är hållbart i längden, flexibelt för förändringar i det kommunala ansvaret och dessutom enkelt att införa. Ett separat kärl (140 l ventilerat kärl) för insamling av källsorterat matavfall i papperspåse är den bästa lösningen.”
Tanken är att matavfallet ska börja samlas in någon gång runt årsskiftet 2022 – 2023.
(Forshagadejenytt.se har sökt Forshaga kommun för att få svar på frågor om matavfallssorteringen.)
Bli först med att kommentera