Redan i februari siktades den första tranan vid Hornborgasjön och nu har de även landat vid Norra Hyn och i Östra Deje. Den dansande fågeln är vårens budbärare men den kan även ställa till skador för jordbrukare.
Trana, eller Grus grus som den heter på latin, är en stor fågel som mäter hela 115-130 centimeter på höjden. Den är både långbent och har en lång näbb. De flesta fjädrarna är grå men den har svarta fjädrar på vingar, kinder, nacke och hals. På huvudet har den en röd markering och från ögat och ner mot halsen har den ett parti vita fjädrar. Häckar gör de i våtmarksområden i hela Sverige och även österut hela vägen till östra Sibirien. Boet brukar de lägga i kärrvegetation, gärna blött för då får det vara i fred från rävar och andra rovdjur. Norra Hyn på gränsen mot Kil är ett idealiskt häckningsområde och här brukar det ofta finnas ett större antal tranor. Även i Östra Deje, nära Bergstjärn, brukar tranor häcka varje år.
De ”svenska” tranorna brukar övervintra i våtmarker och jordbruksområden i Spanien och Frankrike. I mars-april kommer de till Sverige. Till Hornborgasjön i Västra Götaland brukar de komma i tusental, den högsta noteringen här är enligt en källa hela 27 000 tranor. ”Trandansen” vid Hornborgasjön brukar locka många åskådare. Flest brukar tranorna vara i början av april.
För 40 år sedan fanns det inte alls lika många tranor i vårt land. Statens Lantbruksuniversitet, SLU, uppger att det fanns 23 000 tranpar 2003 och det var dubbelt så många som fanns 1980. Åren 2005-2012 räknades 40 000 – 65 000 tranor årligen i september. SLU uppger att dessa siffror inte ska ses som det totala antalet tranor utan mer ska betraktas som ett minimivärde. I takt med att fåglarna blev allt fler ökade även de skador som rapporterades in. Det är framför allt korn, höstvete och potatis som skadas. Men även havre, halm och baljväxter kan skadas av tranan. Ofta väljer fåglarna fält med grödor nära de platser de övernattar på och stubbåkrar med spillsäd av korn och vete är mest populärt. SLU tipsar om att det är bra om det går att anlägga så kallade ”avledningsåkrar” med till exempel korn- eller vetestubb i närheten av deras övernattningsplatser. Dessa kan även kombineras med skrämselåtgärder på de åkrar där det finns skadekänsliga grödor.
Ett bra sätt att avgöra vart tranor och gäss håller till är att utfordra på utvalda åkrar, så kallade tran- eller gåsbetesåkrar. Då sprider man antingen ut mat till fåglarna där eller så odlar man grödor som fåglarna tycker om på de utvalda åkrarna. Korn passar för tranor och vall eller ärtor lockar gäss. Det finns alltid områden i landskapet som drar till sig mycket fåglar, nästan oavsett vad det är som växer. Tran- och gåsåkrar fungerar bäst om man anlägger dem där fåglarna trivs. Frågan om man inte lockar till sig gäss och tranor genom att avsätta områden på det här sättet brukar dyka upp. Den risken finns, men det spelar troligtvis inte så stor roll om man matar fåglarna eller inte, förr eller senare ökar de ändå till det antal som området klarar. Men det är inte tillgång på föda som är avgörande när det gäller hur många tranor det blir på en plats. Det som avgör är i stället tillgången till grunt vatten. Tranan vill ha vatten runt sitt bo vid häckning och den vill stå i grunt vatten på natten. Det ger skydd mot rovdjur. Tranan är en fredad art, vilket innebär att det inte är tillåtet att använda jakt som styrmedel. Men det finns exempel på bönder i Värmland som trots det har fått tillstånd att skjuta tranor som förstört grödor.
– Om skadorna är tillräckligt stora och populationerna tillräckligt starka, då ska man kunna bedriva skyddsjakt med tillstånd från länsstyrelsen, säger vilthandläggaren David Höök på Länsstyrelsen i Värmland.
Fotnot
Alla fakta i texten kommer från slu.se.
Fakta – om du råkar ut för viltskador på gröda orsakade av tranor, gäss eller sångsvan
Genomför akuta åtgärder
Du bör sätta ut någon form av skrämselutrustning så snart som möjligt efter ett första ”angrepp”. En flock tranor kan orsaka stor skada på bara några dagar. Gemensamma strukturer bör vidtas i områden som är hårt drabbade över stora arealer. Där bör länsstyrelsen ta det övergripande ansvaret i samråd med besiktningspersonal och lantbrukare.
Kontakta en besiktningsperson och anmäl skadan
Det är viktigt att du är uppmärksam och snabbt kontaktar länsstyrelsen vid skadad gröda. En besiktningsperson kan då få en första bild av skadeläget och sedan följa upp skadorna under resten av säsongen. Kontaktuppgifter till länsstyrelsen hittar du via länsstyrelsernas gemensamma webbplats. Besiktningarna är alltid kostnadsfria!
Sök ersättning
Den som har fått skador på gröda orsakade av fredat vilt kan ansöka om ersättning hos länsstyrelsen.
Källa: slu.se
Fakta – Trana
Tranan finns på såväl stora och blöta, som i smärre våtmarker i skogen. Häckningar förekommer i mycket små kärr (ner till åtminstone 0,1 hektar öppen yta) omgivna av skogsmark. Boet läggs i kärrvegetation, helst blött för att undvika att rävar och andra fyrfota rovdjur ska nå boplatsen. Förutom i skogskärr eller ute på stora myrområden finns arten vid sänkta sjöar samt vid slättsjöar och dammar i jordbrukslandskapet.
Äggen läggs tidigt på våren och ruvningen pågår under cirka 30 dygn. Under ruvningstiden är den störningskänslig. Vid störning lämnar de flesta paren boet på relativt långa avstånd. Efter kläckningen lämnar tranfamiljen snabbt själva boplatsen och födosöker på myrar, i skogsmark eller på jordbruksmark.
Källa: artfakta.se
