I tätorten är det underskott i utbudet av bostäder men på landsbygden råder balans. I praktiken betyder det att det fattas bostäder i tätorten men på landsbygden finns det nya bostäder för dem som söker bostad. Så kan man sammanfatta länsstyrelsens rapport över hur det ser ut på bostadsmarknaden i Forshaga kommun.
Länsstyrelsen Värmland har gjort en analys av bostadsmarknaden i länet. Som underlag har de använt resultatet av en bostadsmarknadsenkät som myndigheten Boverket skickar ut varje år till Sveriges 290 kommuner. 204 av kommunerna som svarat anger att de har ett underskott på bostadsmarknaden.
För förra året, 2021, uppgav Arvika, Kil och Karlstads kommuner att de hade underskott på bostadsmarknaden i Värmland medan Forshaga och ytterligare sex kommuner i Värmland uppgav att det rådde balans. Fem kommuner uppgav att de hade ett överskott på bostadsmarknaden under 2021.
Kommunerna har utöver frågorna om situationen på bostadsmarknaden just nu också fått göra en bedömning av hur de uppskattar att läget ser ut om tre år. Forshaga kommun har svarat att bedömningen är att det även om tre år kommer att råda balans. Däremot kommer det att det finns ett stort behov av bostadsrätter. Även villor med äganderätt kommer det att finnas ett stort behov av i många av kommunerna inklusive Forshaga.
Under 2022 kommer 58 nya bostäder att produceras, nästa år blir siffran 45 i Forshaga kommun. Ett område där nya bostäder snart kommer att finnas klara för inflyttning är Åsmyren i centrala Forshaga. Ett nytt villaområde växer just nu fram intill Aborrtjärn och flera nya villor är under uppförande på fler platser i kommunen.
I mer än trettio år har fler flyttat från Värmland till andra län än vad som flyttat hit. Men 2020 bröts trenden och 20 personer fler flyttade till vårt län. Under 2021 ökade antalet inflyttade, då var det positiva flyttningsöverskottet 100 personer. Det är troligt att det är pandemin som ligger bakom denna ändring i flyttmönster och det återstår att se om det håller i sig eller återgår till att fler flyttar ut ur länet än in.
De flesta flyttlassen, nästan 28 procent, från länet går till Västra Götaland. Näst vanligast är att flytten går till Stockholms län. Tillsammans är de två länen målet för nästan hälften av alla flyttar ut från Värmland. Västra Götaland och Stockholm är också de två län som flest flyttar från med destination Värmland.
På kommunnivå så är det Karlstad, därefter Hammarö och Forshaga, som flest flyttar till. Värmland har under de senaste tio åren haft en stadig invandring till länet från andra länder på cirka 2 500-3 500 personer. Under 2020 och 2021 har den siffran sjunkit ganska mycket samtidigt som antalet utvandrare inte ändrats i samma omfattning. Detta har också bidragit till den minskade ökningen av länets befolkning.
Värmland ökade totalt med strax över 300 personer 2021. Forshaga redovisar en stor ökning med 82 personer, nästan 60 fler än året innan. Det tydligaste förändringen har skett i Hagfors kommun som minskade med 89 personer under 2020. Men 2021 ökade antalet ”Hagfôrsinger” med 36 personer.
En kommun som äger mark kan genom villkor i ett markanvisningsavtal styra inriktningen på bostadsbyggandet. Villkoren kan röra vilka upplåtelseformer eller storlekar på bostäder som tillåts. Ett markanvisningsavtal är en uppgörelse mellan kommunen och en enskild byggherre, som ger byggherren ensamrätt att förhandla med kommunen om upplåtelse eller överlåtelse av kommunägd mark, för att bygga bostäder. Upplåtelse innebär att byggherren får rätten att nyttja marken och bygga på den, medan överlåtelse innebär att byggherren köper marken, fastigheten, av kommunen.
Forshaga och Karlstad har valt att styra vilken upplåtelseform som ska få byggas i sina markanvisningsavtal. Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil samverkar inom det som kallas Karlstad Business Region kring frågor som rör behov, planering och byggande av bostäder och infrastruktur.
Källa till fakta i texten: Regional bostadsmarknadsanalys, Värmlands län 2022. Länsstyrelsen i Värmland.
