Talgoxen har varit den talrikaste arten under alla de 18 åren som fågelräkningen Vinterfåglar har genomförts. Den förekommer också på näst intill alla fågelmatningar. Även blåmesen har en mycket stabil förekomst vid våra fågelmatningar, men på en något lägre nivå än talgoxen.
Årets upplaga av den stora fågelräkningen Vinterfåglar Inpå Knuten var den 18:e i ordningen sedan starten 2006. Räkningen startades som ett sätt att stimulera det fågelintresse som väcks hos många vintertid då närmare en halv miljon hushåll matar fåglar.
Efter hand har det dock visat sig att räkningar speglar förändringar i vår närmaste fågelvärld. Bland annat visar den hur flera arter utvidgar sina vinterområden norrut i takt med att klimatet förändrats. Bland dessa arter finns till exempel koltrasten, rödhaken och nötväckan som alla förekommer längre norrut i landet än när räkningen startade 2006.
årets deltagande är mindre än de två senaste åren. En viktig anledning till detta är troligen att det var grått och trist väder i stora delar av landet under de två viktigaste räkningsdagarna, på lördagen och söndagen. Genom åren har vi kunnat se
att viljan att medverka i räkningen delvis beror på vädret. Fint vinterväder ger ett större deltagande, medan många avstår från att medverka om det är sämre väder.
Har du varit med och räknat fåglar i Forshaga kommun? Hör gärna av dig och berätta till info@forshagadejenytt.se i så fall. Har du foton får du gärna bifoga dem också.
Årets 10 i topp på de svenska fågelmatningarna:
(Inom parentes anges förra årets placering)
1. Talgoxe (1)
2. Blåmes (2)
3. Pilfink (4)
4. Domherre (5)
5. Koltrast (7)
6. Skata (8)
7. Grönfink (11)
8. Gulsparv (9)
9. Kaja (10)
10. Gråsparv (12)
Det kan vara dags att titta lite närmare på hur de tio arterna på årets topplista utvecklats under denna tid. Men det bör noteras att det uppenbarligen finns en del osäkerheter de allra första åren. Då hade inte systemet trimmats in, så uppgifterna från i första hand 2006 och 2007 måste nog tas med en nypa salt i flera fall.
