Andelen som varit utan arbete i minst ett år i Forshaga var lägre i juli jämfört med samma månad för ett år sedan. Det visar Arbetsfömedlingens senaste månadsstatistik.
I juli hade 112 Forshagabor varit arbetslösa i minst ett år, vilket är en fler än månaden innan. Det är den första månaden sedan februari som antalet arbetslösa ökar. 112 personer motsvarar 2,1 procent av arbetskraften i kommunen – andelen långtidsarbetslösa är 0,6 procentenheter lägre än samma månad för ett år sedan.
Antalet som står allra längst från arbetsmarknaden – som varit utan arbete utan i minst två år – har minskat jämfört med samma månad för ett år sedan: från 88 till 65, eller 1,2 procent av arbetskraften i juli 2024.
I Filipstad finns länets högsta långtidsarbetslöshet, 3,6 procent, medan Årjäng och Torsby har lägst (1,2 procent). I Värmland som helhet hade 3 091 personer (2,3 procent) varit arbetslösa i minst ett år i juli. Det är 25 personer färre än månaden innan, och det är den sextonde månaden i rad som antalet sjunkit.
Totalt i riket hade knappt 142 000 personer varit utan arbete i minst ett år i juli. Det motsvarar 2,7 procent av arbetskraften, vilket är ungefär lika stor andel som för ett år sedan.
Högre andel äldre långtidsarbetslösa
Av de 112 personerna som varit arbetslösa i mer än ett år i Forshaga kommun är 30 personer mellan 55 och 65[1] år och sju är mellan 18 och 24 år. För den äldre gruppen är andelen arbetslösa 2,3 procent medan den i den yngre gruppen är 1,5 procent. Även i riket som helhet är långtidsarbetslösheten högre i gruppen äldre.
67 av de långtidsarbetslösa i Forshaga är födda i Sverige, medan 45 är födda utomlands. Det innebär att långtidsarbetslösheten bland Sverigefödda är 1,4 procent, medan den är sex gånger så hög – 7,9 procent – bland födda utomlands. Även i riket som helhet är arbetslösheten högre bland utrikesfödda.
Även när det gäller utbildningsnivå är skillnaderna stora. 41 av de som varit arbetslösa i minst ett år har inte någon gymnasieutbildning, vilket motsvarar en långtidsarbetslöhet på 7,4 procent i den gruppen. Det kan jämföras med 1,4 procent bland dem som gått ut gymnasiet och 1,5 procent bland dem som studerat vidare efter gymnasiet.
Metod och kommentarer
Samtliga siffror i den här texten kommer från Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Vi använder standardmåttet arbetssökande som andel av den registerbaserade arbetskraften som mått på arbetslöshet. Läs mer om hur statistiken samlas in på Arbetsförmedlingen.
När Arbetsförmedlingen pratar om långtidsarbetslösa så används inskrivna arbetslösa utan arbete i mer än 12 månader.
Sedan november 2023 är småtal, färre än fem personer, maskade i statistiken på kommunivå. Vi redovisar det som <5 i tabeller. På länsnivå räknar vi samman kommunerna i länet, och när det finns maskade tal redovisar vi möjligt intervall. I de fallen redovisar vi inte något exakt förändringstal, eftersom vi inte vet det.
Från och med 2021 används ett årssnitt från SCB (Befolkningens arbetsmarknadsstatus, BAS) för den totala arbetskraften (det som används i nämnaren för att räkna ut andelen arbetslösa). Det kan göra att andelen skiljer någon tiondels procentenhet jämfört med det tidigare måttet på total arbetskraft vissa månader.
[1] Från och med år 2023 räknas även 65-åringar in i arbetskraften. Äldre statistik avser 16- till 64-åringar.
Martin Olsson, Newsworthy
