Lägsta priserna sedan juli 2015, en konsumtionstopp den 21 augusti och större export än import hela tiden. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.
Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.
1. Elpriserna sjönk i Forshaga i augusti
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Forshaga tillhör. Månadspriset i augusti var 9 öre per kilowattimme, vilket är 12 öre billigare än i juli. Det är det lägsta priset i området sedan juli 2015. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i augusti 2023 – kostade en kilowattimme 37 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i augusti i Forshaga inträffade mellan klockan 10 och 11 den 6 augusti, då kostade en kilowattimme 33 öre. Som lägst var priset i området −69 öre. Det är det näst lägsta timpriset hittills och noterades 11 augusti. Under augusti var timpriset negativt under 154 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
2. Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i augusti
Under augusti förbrukades det ungefär 8 900 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär fyra procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste tio åren. I augusti vänder historiskt sett konsumtionen uppåt igen efter sommarsemestern.
Den 15 augusti konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 9 och 10 den 21 augusti.
3. Produktionen: Störst andel från kärnkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under augusti. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 35 procent från vattenkraft, ungefär 36 procent från kärnkraft och runt 25 procent från vindkraft. Vindkraften producerade mer än under någon annan augustimånad hittills. Samtidigt var kärnkraftsproduktionen något högre än förra året medan det togs relativt lite el från vattenkraft. Normalt står vattenkraften för den största delen av produktionen, men det händer att kärnkraften är störst på månadsbasis. Senast det hände var fem år sedan.
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med juni 2024 – har solkraften stått för ungefär 2,1 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 70 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.
Vindkraften stod alltså för cirka 25 procent av elproduktionen i augusti. Det motsvarar ungefär 3 000 gigawattimmar, vilket är drygt 1 100 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+10 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 80 procent.
4. Export och import: Mer export än import under alla timmar
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste tio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I augusti exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar.
Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.
Under augusti exporterade Sverige mest el till Norge, medan den största importen kom från Finland.
Metod
Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.
När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.
Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.
SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft och import- och export sammanställs av Svenska Kraftnät.
Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.
På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.
Martin Olsson, Newsworthy
