Fler behöriga till gymnasiet i Forshaga kommun

Lärcenter Forshaga. Foto: Cicci Wik
Lärcenter. Foto: Cicci Wik

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade i Sverige förra året. Men skolorna i Forshaga sticker ut – här ökar andelen behöriga istället. Här är resultaten – skola för skola.

84 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de två högstadieskolorna i Forshaga kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en högre andel än bland dem som gick ur nian våren 2023 (82 procent).

Högst andel – 86 procent – nådde gymnasiebehörighet på Forshaga Lärcenter H-stadiet.

På Dejeskolan 4-9 var motsvarande siffra 78 procent. Jämfört med alla skolor i landet placerar sig Dejeskolan 4-9 i den nedre tredjedelen.

Andel behöriga till gymnasiet per skola i Forshaga kommun 2024

Skola Andel behöriga till yrkesprogram,
föregående år i parentes
Genomsnittligt meritvärde Typ Antal elever

Forshaga Lärcenter

H-stadiet

86 % (91 %)

220,8

Kommunal

87

Dejeskolan

4-9

78 % (63 %)

206,0

Kommunal

36

≈100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Ett streck (–) innebär att det inte finns något att jämföra med, antingen är skolan ny eller så har den fått ett nytt id vid omorganisation. Källa: Skolverket

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Högst andel behöriga i Värmlands län har Ilandaskolan i Karlstad. Där klarade 94 procent av eleverna gymnasiebehörighet. Länets lägsta andel behöriga finns i Djurgårdsskolan F-9 i Kristinehamns kommun, 59 procent.

Andel behöriga till gymnasiet per skola Värmlands län 2024

Skola Kommun Andel behöriga till yrkesprogram,
föregående år i parentes
Genomsnittligt meritvärde
Lundsbergs grundskola
Storfors
≈100 % (≈100 %)
274,9
Kvistbergsskolan
Torsby
≈100 % (..)
224,7
Forsnässkolan 4-9
Munkfors
≈100 % (75 %)
210,3
Ilandaskolan
Karlstad
94 % (≈100 %)
227,7
Internationella Engelska Skolan Karlstad
Karlstad
94 % (93 %)
253,0
Hammarlundens skola 7-9
Hammarö
92 % (90 %)
241,0
Nordic International School Karlstad
Karlstad
91 %

(≈100 %)

251,9
Nordmarkens skola H
Årjäng
88 % (93 %)
218,7
Estetiska skolan, högstadiet
Arvika
88 % (≈100 %)
234,3
Rudsskolan
Karlstad
86 % (90 %)
226,7
Forshaga Lärcenter H-stadiet
Forshaga
86 % (91 %)
220,8
Mariebergsskolan
Karlstad
86 % (86 %)
221,4
Vargbroskolan
Storfors
86 % (84 %)
204,8
Hultsbergsskolan 7-9
Karlstad
85 % (83 %)
210,8
Mörmoskolan 7-9
Hammarö
84 % (83 %)
219,1
Fryxellska skolan
Sunne
84 % (83 %)
222,3
Vålbergsskolan 7-9
Karlstad
82 % (80 %)
203,6
Gunnarsbyskolan F-9
Eda
82 % (74 %)
204,1
Minnebergsskolan
Arvika
81 % (81 %)
207,4
Norrstrandsskolan 7-9
Karlstad
79 % (86 %)
215,8
Stenstalidskolan F-9
Kristinehamn
79 % (69 %)
208,6
Sannerudsskolan 7-9
Kil
78 % (74 %)
200,2
Dejeskolan 4-9
Forshaga
78 % (63 %)
206,0
Ferlinskolan
Filipstad
78 % (84 %)
212,0
Jättestenskolan
Grums
76 % (87 %)
201,3
Södermalmsskolan F-9
Kristinehamn
76 % (78 %)
218,1
Nyeds skola
Karlstad
75 % (78 %)
226,8
Frykenskolan
Torsby
75 % (89 %)
218,5
Tegnérskolan
Säffle
75 % (82 %)
206,0
Kyrkhedens skola 4-9
Hagfors
74 % (56 %)
190,4
Thoren Framtid Karlstad
Karlstad
73 % (75 %)
199,2
Älvstranden bildn.centrum 7-9
Hagfors
67 % (86 %)
210,3
Hierneskolan F-9
Eda
67 % (72 %)
174,7
Frödingskolan
Karlstad
63 % (69 %)
188,1
Djurgårdsskolan F-9
Kristinehamn
59 % (86 %)
190,5
Stålvallaskolan
Filipstad
.. (≈100 %)
213,3

≈100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Ett streck (–) innebär att det inte finns något att jämföra med, antingen är skolan ny eller så har den fått ett nytt id vid omorganisation. Källa: Skolverket

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.

Andel behöriga till yrkesgymnasiet per kommun i Värmlands län 2024

Kommun Andel behöriga totalt Kommunala skolor Enskilda skolor
Munkfors ≈100 % ≈100 %
Storfors 92 % 86 % ≈100 %
Hammarö 89 % 89 %
Årjäng 88 % 88 %
Karlstad 85 % 84 % 91 %
Forshaga 84 % 84 %
Sunne 84 % 84 %
Arvika 82 % 81 % 88 %
Torsby 78 % 78 %
Kil 78 % 78 %
Eda 77 % 77 %
Filipstad 76 % 76 %
Grums 76 % 76 %
Säffle 75 % 75 %
Kristinehamn 70 % 70 %
Hagfors 69 % 69 %

≈100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket


Om siffrorna

Behörig till yrkesprogram

För att en elev ska vara behörig att söka till yrkesprogram krävs godkänt betyg i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i fem ytterligare ämnen, totalt åtta ämnen. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).

Behörighet andra program

För att söka till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv.

För behörighet till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogrammen ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap.

För behörighet till naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de nio övriga godkända ämnena vara biologi, fysik och kemi.

För behörighet till estetiskt program är det nio valfria ämnen.

Meritvärde

Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och för 17 ämnen för elever som läst moderna språk som språkval. Elevens betyg omvandlas till betygsvärdena (E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20) och de bästa 16 ämnena summeras, har eleven godkänt betyg i modernt språk som språkval är det ett 17:e ämne i meritvärdet. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne, meritvärde 10. Elevernas sammanlagda meritvärde divideras med antal elever som fått lägst betyg E i minst ett ämne. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, dvs elever som saknar godkänt slutbetyg, ingår ej.

 

Martin Olsson martin@newsworthy.se Datajournalist


Martin Olsson, Datajournalist
Newsworthy


Företag och föreningar stötta lokalt företag

Annons


ForshagaDejeNytt.se cvea.se