Den senaste stormen gjorde många hushåll strömlösa. Hur ofta sker elavbrott i Sverige? Svaret är ganska sällan. Men skillnaderna är stora över landet. I Forshaga kommun fick man stå ut med i snitt två per hushåll under 2023.
Vattnet försvinner, datorn startar inte och frysvarorna tinar. Långvariga strömavbrott kan ställa till med stora problem för hushållen i Sverige. Som tur är sker strömavbrotten inte särskilt ofta för de allra flesta, och de senaste fem åren har antalet per hushåll legat omkring 1,5 om året. Så även 2023, vilket är det senaste året som det finns statistik för hos Energimarknadsinspektionen. Antalet strömavbrott uppgick till 1,4 per hushåll samt 88 minuter av strömlöshet – utslaget på hela året.
Det genomsnittliga Forshagahushållet behövde i snitt utstå 2,1 strömavbrott under 2023. Strömavbrotten i sig var kortare än för riket i stort. I tid handlade det om totalt 73 minuter utan ström per hushåll – fördelat över hela året.
Värmlands län var överlag inte särskilt hårt drabbat av strömavbrott under 2023. Forshaga är en av kommunerna i länet som är minst drabbade. Värst i länet var det för Hagfors kommun, som fick 2,8 strömavbrott per hushåll. Längst tid utan ström, 13 timmar, fick dock Storfors kommun utstå.
Minst drabbad i länet, vad gäller antalet strömavbrott, var Hammarö kommun. Här behövde hushållen stå ut med i snitt 0,4 längre strömavbrott, det vill säga ofta inte ett enda. Kortast strömavbrott, räknat i antal minuter, hade dock Karlstads kommun. Den totala strömlösa tiden per hushåll och år uppgick endast till 30 minuter.
Flest strömavbrott i hela landet har generellt hushållen i Norrlands inland. Klart sämst under 2023 var det för de som bor i Arjeplogs kommun. Den genomsnittlige Arjeplogsbon behövde stå ut med i snitt tolv strömavbrott. Det motsvarar totalt 24 timmar utan ström för hushållen i kommunen.
Om man helst inte vill uppleva några strömavbrott alls, är tipset att bosätta sig i Lidingö kommun. Här låg snittet på en bra bit under ett enda strömavbrott, omkring 0,1 per hushåll. Om strömavbrott ändå skedde var de relativt korta. Den totala strömlösa tiden i kommunen var motsvarande omkring tio minuter per hushåll och år.
Bra eller dåligt elnät?
I Sverige är elnätet uppbyggt i tre nivåer. Störst kapacitet har transmissionsnätet, det vill säga stamnätet, som tar emot elen från producenterna och transporterar den vidare till regionnätet. Regionnätet fungerar också som transport, men förser även stora elförbrukare med el.
Den sista anhalten är lokalnätet. Det är detta nät som transporterar elen till vanliga hushåll och verksamheter. Dessa nät ägs av flera olika aktörer via ett naturligt monopol, vilket innebär att det bara finns en leverantör i varje område. Tillsynen av dessa sköts av Energimarknadsinspektionen.
Carl Johan Wallnerström är enhetschef med ansvar för bland annat Energimarknadsinspektionens arbete med tillsyn och regelutveckling av elnätsbolagens leveranskvalitet.
Hur bra är leveranssäkerheten på Sveriges elnät?
– Som medel är den ofta helt okej. Det vore provocerande att generellt säga att den är bra, för det finns väldigt lokala variationer där vissa kunder har väldigt dålig kvalitet även om ett område i sin helhet har ett bra medelvärde. En stor storm ett år kan påverka jättemycket. Men vi tror och hoppas att de dåliga åren blir mindre dåliga och de bra åren blir bättre, säger han.
Som exempel lyfter han de kraftiga stormarna som orsakade långvariga strömavbrott för omkring 20 år sedan. Hade samma storm kommit i dag hade antagligen påverkan på nätet inte blivit lika stor, menar han.
– Tittar vi på Gudrun (2005) och Per (2007) så påverkade de väldigt mycket eftersom det inte var så många ledningar som var nedgrävda då som i dag. Det fanns många fler luftledningar på den tiden, även stora ledningar. Eftersom det blåste kraftigt över ett mycket stort område samtidigt med en stor mängd nedfallna träd, även i inlandet där det normalt inte blåser så mycket, tog det veckor att få tillbaka strömmen för en del kunder. I dag är mycket mer nedgrävt och beredskapen är bättre, så med viss säkerhet kan man säga att det inte hade blivit samma konsekvenser. Det hade blivit stora konsekvenser, men inte i närheten av de extrema som hände då.
Luftledningarna är också en förklaring till varför strömavbrotten är både fler och vanligare i Norrlands inland och på landsbygden. I dessa områden är det större avstånd mellan hushållen och fler ledningar är luftburna, vilket gör att de är mer utsatta för väder och vind. I tätortsområden är ledningarna oftast nedgrävda, och därmed vädertätade.
– I Norrland och i glesbygd är det ofta långa avstånd och mycket ledning mellan kunderna, det gör det mer utsatt. Det handlar också om personal, när man har stora geografiska områden och begränsat med utrustning som bandvagnar så är det utmanande om det blir flera avbrott samtidigt över stora områden, säger Carl Johan Wallnerström.
Elnätsbolagen har alltså olika förutsättningar att klara att leverera el. De måste dock ändå uppnå vissa krav. I ellagen står det bland annat att inget hushåll ska stå strömlöst i mer än 24 timmar. Om något hushåll drabbas av fler än elva oaviserade, alltså oplanerade, avbrott på ett år är kvaliteten inte god. Färre än fyra avbrott per år och hushåll innebär generellt god kvalitet.
– Men det ska sägas att det inte finns något mål på att ha noll avbrott. Det skulle bli extremt dyrt och det skulle inte den enskilda eller samhället vilja betala för.
I Forshaga drabbades inga hushåll av fler än elva avbrott. Däremot hade 12 procent av hushållen fler än fyra oaviserade strömavbrott.
Värst i länet, enligt det här sättet att räkna, var det för invånarna i Årjängs kommun. Här fick tre procent av hushållen stå ut med minst tolv längre och oaviserade strömavbrott. Och i Hagfors kommun hade 27 procent minst fyra oaviserade längre strömavbrott.
Långa strömavbrott blir allt ovanligare
De senaste åren har varit förhållandevis lugna när det gäller stora elavbrott och stormar. Inte heller 2023 var ett särskilt stormigt år i landet som helhet.
Tre promille, omkring 18 500 av landets knappt 5 miljoner hushåll, drabbades av strömavbrott som pågick längre än 12 timmar i sträck. Av dessa behövde omkring 3 400 hushåll stå utan ström i mer än 24 timmar i sträck.
148 kommuner i Sverige hade inga avbrott alls som uppgick till 24 timmar under 2023. 66 kommuner hade heller inga avbrott som pågick längre än tolv timmar.
Forshaga hade inga avbrott som pågick i mer än 24 timmar under 2023. Däremot behövde 3,5 promille av hushållen stå ut med strömavbrott som pågick i minst tolv timmar i sträck.
Så förbereder du dig för strömavbrott
• Ju kallare det är utomhus, desto snabbare kyls huset ner. Se till att fönstren är välisolerade. Du kan även dra ner persienner eller hänga filtar över fönstren för att isolera.
• Ha ficklampa, batterier, värmeljus, stearinljus och gärna en fotogenlampa hemma. Brinnande ljuskällor ger även värme, men kom ihåg att de också förbrukar syre.
• Ett längre strömavbrott kan påverka tillgången till vatten. Fyll upp vatten i dunkar och flaskor om strömavbrottet pågår längre än en timme.
• Mat går att laga utan el om du har en gas- eller vedspis. Det kan också fungera med camping- eller friluftskök. Se till att ha bränsle hemma som räcker för några dagar.
• Sveriges Radio P4 har ett ansvar att informera allmänheten vid allvarliga samhällsstörningar. Ha alltid en fungerande batteriradio hemma, samt extra batterier.
Det innebär god leveranssäkerhet av el
• Leveransen av el anses vara av god kvalitet om antalet oaviserade långa avbrott inte överstiger tre per kalenderår. Om antalet oaviserade långa avbrott överstiger elva per kalenderår är överföringen av el inte av god kvalitet.
• Elnätsföretagen ska se till att avbrott i överföringen av el till en användare aldrig överstiger 24 timmar. Däremot finns ett undantag om elnätsföretaget kan visa att avbrottet berott på ett hinder som ligger utanför företagets kontrollansvar. Undantaget gäller när elnätsföretaget inte rimligtvis har kunnat förvänta avbrottet eller att följderna av avbrottet inte hade kunnat undvikas.
• Korta avbrott – mellan 100 millisekunder upp till tre minuter – är relativt vanliga över hela landet.
Källa och metod
• Artikeln bygger på data inhämtad hos Energimarknadsinspektionen och har bearbetats av Newsworthy.
• Uppgifterna rapporteras in året efter att avbrotten inträffat och sammanställs i december det året. Siffrorna baseras därför på 2023 års data.
• Formatet för statistiken ändrades 2017, vilket gör att siffror före det inte är jämförbara med senare år.
• Elmarknadsinspektionen gör skillnad på oaviserade strömavbrott och totalt antal längre strömavbrott. Notera att vi här redovisar först och främst totalt antal längre strömavbrott och strömlösa minuter per hushåll och kommun. Andelsmåtten är dock baserade på oaviserade avbrott.
• Längre strömavbrott måste pågå längre än tre minuter. Korta avbrott, upp till tre minuter, räknas inte med i den här artikeln.
• “Antal hushåll“ innebär antalet anläggningspunkter som är just hushåll i kommunen. Antalet elkunder i kommunen kan alltså vara fler än antalet hushåll.
Elin Thornberg, Newsworthy
