Nästan nere vid Klarälven, inte långt från fabriken, ligger det pastellgula Slottet. Ingen vet exakt när det byggdes men först bodde en disponent i huset och sedan byggdes det om till två bostäder för tjänstemän. Idag är det kommunen som använder huset och nu ska det snart få en upprustning.
När bygget startade är det ingen som riktigt vet och inte heller om det var 1881 eller 1882 som det stod klart för inflyttning. Först var huset disponentbostad. En av disponenterna som bodde på Slottet hette Gustaf Undén. En annan disponent som lär ha bott på slottet en period är Karl Johan af Ekström.
Forshaga Golv
Det står ganska mycket om Karl Johan af Ekström i Albert Janssons bok Forshaga Verk och Vila från 1975. Karl Johan föddes 1850 och tog studenten i Stockholm 1871. Därefter läste han bergkemi i tre år innan han fick sin första tjänst som bokhållare och kassör i Älvkarleö bruk. 1878 flyttade han till Värmland och blev bruksingenjör i Älvsbacka norr om Molkom. 1886 kom han till Forshaga och blev disponent. Denne man var sedan med och byggde upp Forshaga Linoleumfabrik som tillverkade golvmattor av hög kvalitet. Något som gjorde Forshaga berömt i hela Sverige. Än idag känner många till Forshaga Golv som det hette senare. Det fanns länge en butik i Forshaga centrum som sålde golvmattor men produktionen av linoleummattor flyttade till Göteborg 1909. Butiken låg i det hus som kallas Träffen. Idag finns det ingen verksamhet kvar i Forshaga. Namnet Forshaga golv behöll företaget ända till nyligen, numera heter det Forbo.
Indraget vatten
Men de flesta av brukets disponenter bodde inte på Slottet, de bodde i stället på herrgården som låg närmare dagens fabrik. Men den revs på den tiden Tetra Pak drev fabriken. 1912 byggdes Slottet om till två tjänstemannabostäder. Då tjänstemännen bodde i huset hade de en heltidsanställd man som såg till att det fanns ved och dricksvatten. Det fanns kakelugnar i nästan alla rum och vedspisar i köken. I badrummen fanns badkar, handfat och wc-stol med dragsnöre och i källaren en stor vedeldad varmvattenberedare och ett bykkar. Slottet var tidigt med indraget vatten men det var inte drickbart.
Självförsörjande på frukt och grönt
I salongen sänktes taket 1945 efter ritningar av den norske arkitekten Arne Pedersen. Det är även han som har ritat den öppna spisen som finns i det rummet. Förr fanns det grönsaks- och fruktodlingar i drivbänkar och växthus och Slottet var självförsörjande på grönsaker och frukt. Det lär även ha funnits en dansbana i nedre delen av slottsparken och det är ingen som vet om den fanns redan innan själva slottet byggdes.
Kommunen
Numera, 2011 när den här texten skrivs, är det kommunen som använder lokalerna för konferenser och kurser. Men huset har använts av bland andra Telia, Individuella programmet på gymnasiet, Komvux och som vandrarhem. Idag (2011) håller AME, arbetsmarknadsenheten till i källaren. Det är en serviceenhet som handlar åt de gamla, kör ut mat hämtar och lämnar tvätt och liknande arbetsuppgifter. I de två våningsplanen finns konferensverksamheten. Högst upp i huset i en takvåning med etage finns ett kontor som för tillfället står tomt. Den verksamhet som tidigare fanns där har hittat andra lokaler som passade bättre.
Sköter konferensverksamheten
Inger Stenström arbetar som husfru på slottet. Det har hon gjort i elva år ungefär. Hon sköter bokningar av lokaler och hon ser till att allt fungerar när besökarna kommer. Konferensverksamheten är bara till för Forshaga kommun. Kommuner får inte konkurrera med de lokala företag så därför tar hon inte emot bokningar utifrån, bara från kommunens anställda.
Historia som försvann
Innan Inger började arbeta på slottet forskades det kring husets historia. Det var en hel del material som samlades in och allt materialet som togs fram sattes i en pärm som skulle finnas på plats för den som är nyfiken. Men den har tyvärr försvunnit och ingen verkar veta var den är idag.
– Under de år jag har varit här har det hänt att det har kommit människor hit och frågat efter bilder som de har lånat ut och det är synd att pärmen har försvunnit men det är inget att göra åt, säger Inger.
Renovering
På första våningen var det ingång på gaveln som är närmast älven till båda lägenheterna. Det går en ståtlig stentrappa upp till dörren där. De båda tjänstebostäderna fanns på varsin våning. I trappan upp mot andra våningen hänger några gamla bilder på hur slottet sett ut tidigare. Den långsida som vetter ut mot baksidan pryddes förr av två balkonger och den nedersta hade en svängd trappa ner i trädgården. Den är borta idag men huset är en vacker byggnad trots detta. Inger säger att hon trivs med att arbeta i den fina miljö som huset erbjuder.
Text&Foto: Cicci Wik
(Har tidigare publicerats i Länstidningen Värmlandsbygden)
Bli först med att kommentera